Tvingades o vakna redan kl 08.30 för att man skulle infinna sig på avdelning 59a inne på MAS kl 10.00 Alltså skulle jag infinna mig på handkirurgen vid denna tidpunkt, ont som fan i tummen o allt... Km man in kl 10 nä som vanligt som med allt annat så är även dem på handkirurgen sena så man kom in först kl 10.30 typ av med gipset o så säger läkaren det finns inga frakturer osv o så börjar han dra o slita i min hand som om att det var en leksak. Ont som ett as har jag fortfarande i handen, tur man ska tillbaka på måndag o träffa min riktiga handkirurg som troligen itne kommer bli så glad över det denna dagens läkare sa till mig om min hand o min magnetröntgen bilder... Men nu sitter man ute i trädgården o bara slöar, Björn är här för tillfället sen skickar man iväg honom o så kommer en annan killkompis :p... Snackade  lite med min mamma innan är helt nedstämd osv, men efter o ha pratat med henne lita grann så blev det en aning bättre...

Fattar inte vrf det ska vara så svårt o gilla mig? Visst jag är speciell o inte som alla andra, men jag är jag o jag ätnker banne mig inte ändra på det!!! Bara för att jag inte är som andra ska det innebära att det ska vara så svårt o  få känslor osv för mig eller? Känner mig så utsatt o ensam...

Kanske kommer mer senare ikväll vet inte än!!!